Allmän översikt
De senaste 50 åren, d v s åren 1951-2000, har präglats av en accelererande utveckling inom många områden. Detta framåtskridande har kanske främst skett inom den rika världen men även i en del så kallade utvecklingsländer har de tekniska framstegen varit enorma. Denna utveckling och dessa förändringar har också satt sina djupa spår i vardagslivet i det gotländska bondesamhället, inte minst inom Eke sockens gränser.
I början av 1950-talet bedrevs ännu jordbruket till stor del med hjälp av människors och hästars kroppskrafter. Visst hade det redan före 2:a världskriget funnits någon traktor i socknen och visst hade det kommit några nya traktorer i slutet av 1940-talet men mycket arbete gjordes ännu så att säga för hand. Man plöjde och harvade med hjälp av hästar. Man sådde med hästdragen sämaskin. Höet slogs med slättermaskin och räfsades samman med hästräfsa. Man lade höstackar eller hässjade sitt hö för hand. Höet lyftes till vagn och från vagnen till höskullen med handkraft. Man skar säden med hästdragen självbindare och satte upp den för torkning och lastade den med handkraft. Betor såddes med 2-radig betkärra. Alla betor gallrades (det fanns endast flerplantsfrö) och mellanhackades samt upptogs för hand. Diken grävdes med spade och skogsarbetet var mest ett handarbete. Bondens arbete var ett tungt kroppsarbete kring år 1950. Nu, 50 år senare, utförs nästan alla tunga arbetsmoment med hjälp av traktorer och maskiner. Detta innebär dock inte att bondens arbete blivit lättare. Han skall ju nu klara av många gånger större arbetsmängd och behöver i stort sett vara en mångkunnig man.
Förutom jordbrukets mekanisering har mycket annat förändrats inom bygden. Ännu under åren närmast efter 2:a världskriget hade husbehovsfisket en betydelse för bygdens försörjning. Vid de flesta måltider fanns det strömming på bordet i en eller annan form. Nu, år 2000, har mathållningen helt förändrats. Borta är strömmingen och sillen som vardagsmat, borta är gråkakan, surbrödet, filbunken (skyren) och även gottlandsdrickan som måltidsdryck. För 50 år sedan var den enda pastarätten makaroner, tomaten var sällsynt och mycket lite grönsaker stod på bondens bord. I dag är spagetti, hamburgare och pizza maträtter som blivit mycket vanliga även i våra trakter.
Under 1940-talet byggdes telefonnätet ut och det blev vanligt med telefon. Då fick socknen också elektrisk ström. Denna elkraft var ju en källa till många förbättringar såsom vattenpumpar, mjölkningsmaskiner, frysboxar, kylskåp, elspisar med mera. Kring år 1950 började också bilen sitt segertåg vilket så småningom kom att betyda nedläggning av järnvägsnätet. Radiosändningarna i Sverige hade börjat redan 1925 men radioapparaterna blev vanliga i socknen först efter att elnätet utbyggts år 1943. De första TV-sändningarna började på 50-talet och TV blev så gott som var mans egendom under det följande årtiondet. På 70-talet kom de första praktiska persondatorerna och på 90-talet kom datorerna in i de flesta hem. Nu håller IT-tekniken på att revolutionera hela vår tillvaro.
Ja, mycket har skett i vår bygd under de senaste 50 åren. Vissa händelser kan tidfastas till år och dag. Andra händelser och förlopp kommer så att säga smygande utan att man lägger märke till några drastiska händelser. År 1950 fanns det mer än 30 jordbruksenheter som hade mjölkkor. 50 år senare finns det 4 sådana enheter i socknen. Nästan alla mindre jordbruk har i praktiken försvunnit även om det tillkommit någon så kallad hästgård. Vägnätet har också förbättrats på många sätt. År 2000 är alla genomfartsleder i socknen permanentbelagda och bilvägar finns även till ett par fiskelägen. Även språket, vilket kanske är Gotlands främsta särdrag, har förändrats. Förändringarna har till största delen kommit som en påverkan från massmedia såsom tidningar, radio och television. Glädjande nog är det nu ”inne” med både gottländska och gutamål. För 50 år sedan var det fullt att tala bred gottländska ”säg int nasu, säg näsan”.
Eke Hembygdsförenings fastigheter och övrig egendom
Museet eller f d skolladugården
Ladugården torde ha uppförts i slutet på 1840-talet för skollärarens kreatur. Byggnaden har kalkstensväggar i bottenvåningen och överbyggnad av trä under tegeltak. Ladugården brukades mer eller mindre ända fram till omkring år 1950. År 1953 framlades ett förslag att den nybildade hembygdsföreningen skulle förvärva byggnaderna på den gamla skoltomten. Dessa byggnader ägdes av Havdhems storkommun som huvudman för skolan medan Eke 1:a skifteslag ägde tomten. Byggnaderna var förutom ladugården tre sammanbyggda TC samt en jordkällare. Under år 1955 var förvärvet klart och lagfart beviljades. Under nästföljande år renoverades ladugården som bland annat fick betonggolv, nytt mellanbjälklag samt gluggar för fönstren. Byggnaden invigdes till museum sommaren 1957. Senare har elljus indragits och hyllinredning byggts.
Klockaregården
Då klockaren Viktor Ekström hade pensionerats flyttade han så småningom ut till Sudergården i Burgsvik. Han sålde då sin fastighet till Eke hembygdsförening för en symbolisk summa. Köpebrev skrevs och lagfart beviljades år 1962. Klockaregården omfattade tomt, bostadshus, flygel med tillbyggnad samt ladugård. Senare har ett bulhus uppförts på flygelns plats. Bostadshuset uppfördes år 1888 och moderniserades år 1938. Det är uppfört i trä under plättak och står på källarväggar av kalksten. Huset innehåller 2 rum, kök, entré och förstuga i bottenvåningen samt källare och vind. Sedan ägobytet 1962 har en del förbättringar utförts. Brunn har borrats och avlopp för tvätt- och diskvatten har nedlagts samt pump med hydropress installerats. Ett duschrum har byggts i entrédelen och bostadens fasad har beklätts med plåt. Förutom löpande underhåll har köket moderniserats och 3-fas växelström indragits.
Bulhuset med tillbyggd flygel
År 1967 beslöts att den äldre Klockaregården (där nu Bulluset står) skulle rivas men att den stora murgrönan, som nästan helt täckte byggnaden, om möjligt skulle räddas. Under hösten lyckades föreningen köpa virke från ett Visbymagasin byggt år 1760. Detta virke användes senare till nybygget. Under försommaren år 1968 byggdes ett nytt bulhus på den gamla klockaregårdens plats. Med hjälp av ett bygglag från Rone uppfördes byggnaden som stod färdig till midsommar. Huset är 7,5 m x 5,5 m med sandstensgolv, bulväggar och faltak. Huset har blyinfattade fönster samt en öppen spis där spisöverstycket är daterat år 1795. El är indraget för belysning. Den intillstående byggnaden flyttades till platsen omkring år 1947. Den hade tidigare stått som bakbygge vid skomakaren Jakob Söderströms hus på Gelu. Flygeln har restaurerats och försetts med öppen spis.
Ladugården
År 1929 uppfördes ladugården vilken då ersatte en äldre byggnad i skiftesverk under agtak. Ladugårdsdelen har i bottenvåningen kalkstensväggar. Ladudelen och vindsvåningen är utförda i trä, allt under papptak. Föreningen har renoverat ladugården. Bl. a. har plättak pålagts och fasaden beklätts med plåt. Ett varmutrymme för ömtåliga föremål iordningställdes i ladugården år 1984 och 3-fas växelström har indragits. Ladugården inrymmer nu en del av föreningens samling av äldre föremål. En bandtun uppsattes mellan gamla skoltomten och klockaretomten i slutet av 1950-talet. Denna tun blåste ner och ersattes av en ny bandtun den 28 april 1990. På klockaretomten restes år 1970 ett gårdiskors som skänkts av förre ägaren Viktor Ekström.
Väderkvarnen
I början av 1900-talet fanns det mer än 10 väderkvarnar i socknen. Den sista kvarnen revs någon gång på 1950-talet. Under början av 1970-talet beslöt man i föreningen att inköpa en äldre kvarn och återuppföra denna centralt i Eke. Föreningen fick en gammal kvarn i gåva av Lennart och Vera Olsson vid Roes i Gröttingbo. Man började också samla in virke till kvarnbyggnaden. Från den gamla kvarnen kunde man använda kvarnverket och ”kvärmstabben”. Under vären 1975 uppfördes kvarnen och den 31 maj samma år hölls kvarninvigning. Under år 1993 fick man byta både storaxel och vindhäst vilka båda var i dåligt skick. Två av vingarna (skaidar) på kvarnen bröts av i stormen den 23 januari 1994. Under våren 1995 reparerades dessa skador. Efter år 1975 har kvarnen impregnerats utvändigt flera gånger.
Lambgifti och baggsteiu
På Ronnings 1:3 i Grötlingbo finns en gammal lambgift (färhus) med så kallad baggstein (hus för bocken). Gifti är märklig så till vida att byggnaden, innan den blev lambgift någon gång vid mitten av 1700-talet, troligen har stått som så kallad malstäuä (målad stuga – finrum, gäststuga, klädförråd m m) vid Ronnings. Malstäuu, vilken torde ha uppförts under tidigt 1600-tal eller ännu tidigare (Erik W Ohlsson, Från Gutabygd 1979), har halvmeterbreda åsade bulor samt grova snidade hämstuckar och mötare (vertikala delar av skiftesverket). På bulornas insidor finns spår efter blomdekor m m. Vid slutet av 1960-talet var lambgifti i mycket dåligt skick. Bland annat hade agtaket, som var pålagt år 1897, till stor del förmullnat. Gotlands Nation vid Uppsala universitet åtog sig att upprusta lambgifti med hjälp av Eke hembygdsförening. Hela huset plockades ned. En del syllar och syllfoder samt hela takkonstruktion byttes. Den 2 augusti 1969 hölls täckating. År 1971 upprustades baggstein. Under sommaren 1978 lagades och kompletterades taket på lambgifti. Eke hembygdsförening har nyttjanderättsavtal med markägaren. Avtalet gäller 50 år från 1971.
Ronningsbodarna
På Ronnings 1:3 i Grötlingbo finns ett mindre fiskeläge med två bodar uppförda i sten. Bodarna uppfördes troligen under tidigt 1800-tal. De är mycket primitiva och närmast unika. Bodarna byggdes av på platsen hopsamlad sten och man använde sjölera och bleke (kalkslam) med inblandat sjögräs som murbruk. Ännu fram på 1950-talet låg det mesta av taken av sandstensfils kvar. På 1980-talet var dock bodarna fullständiga ruiner. Under 1987 påbörjades återuppförandet och den 24 juli 1988 hade vi återinvigning av bodarna. Föreningen har upprättat nyttjanderättsavtal med markägarna. Föreningen har haft ett flertal sommarkvällsutflykter till Ronningsbodarna.
Sojdet
På fastigheten Smiss 1:10 i Eke finns ett äldre sojde (tjärdal) med en diameter på ca 6 m. Detta sojde hade inte använts i mannaminne och var beväxt med skog. Föreningen började upprusta sojdet hösten 1972 och arbetet färdigställdes år 1973. År 1990 brände två av föreningens medlemmar tjära i detta sojde. Dessa medlemmar, Anders Hult och Erik Johansson, har sedan bränt tjära varje sommar. År 1992 utfördes vissa underhålls- och förstärkningsarbeten.
Likvagnsboden
Eke kyrka äger en likvagn från omkring år 1900. Denna vagn är i relativt gott skick. Vagnen står i en enkel byggnad intill Klockaregården. Likvagnsboden började dock få vissa brister varför vi såg med oro på likvagnens goda bestånd. Eke hembygdsförening påtog sig därför att ordna med en upprustning av boden om kyrkan stod för de direkta utgifterna. År 1994 utfördes upprustningen av likvagnsboden.
Föremålssamlingen
Då Hembygdsföreningen hade fått överta gamla skoltomten med den befintliga ladugården år 1955 beslöt man om upprustning av ladugården för att där kunna förvara äldre, insamlade föremål. Redan på ett styrelsemöte år 1952 beslöts att man skulle insamla ”gamla saker”. Insamlingen torde dock ha gått långsamt då föreningen ej ägde någon byggnad att förvara föremålen i. Under år 1956 rustades ladugården upp. Vid denna tid tog också insamlingen fart och en stor del av föreningens nuvarande samlingar insamlades före år 1962. Därefter har insamlingstakten avtagit betydligt, delvis beroende på bristen på äldre föremål och delvis på att folk nu sätter större värde på dessa äldre föremål och vill ha dem kvar i hemmen. Den övervägande delen av samlingens ca 750 föremål (förutom ca 150 böcker och skrifter) utgörs av bruksföremål tillverkade under 1800-talet. Det är jordbruksredskap, snickar- och timmermansverktyg, skomakarverktyg, lin- och uliberedningsredskap, spinn- och vävredskap, fiskedon och jakfredskap, hushållsredskap, vägar, mått och vikter, kar, kaggar, tunnor, korgar, formar och lådor, lyktor, lampor och ljusstakar, seldom, vagnar och vagnsdelar, delar till sandstensspisar, tavlor med mera. Den första katalogiseringen av de då ca 200 föremålen utfördes år 1960 av Henning Hult och Karl H. Andersson. År 1968 behandlades alla träföremål med husbocksimpregnol och år 1970 målades allt jäm och impregnerades allt trä i museets samlingar. Märkning och förbättrad katalogisering av museiföremålen genomfördes år 1978. Våra museisamlingar har under år 1989 fotodokumenterats av Dan Lundgren och Staffan Berggren. En noggrannare dokumentation av samlingarna utfördes under 4 månader 1997 av ALU-arbetaren Ally Gahnström Havdhem. Varje föremål finns dokumenterat på en blankett. Det blev 740 blanketter plus en förteckning över 145 böcker och skrifter. Ally lade också in alla uppgifter på data (Microsoft Excel 4:0). Dessa handskrivna blanketter har sedan renskrivits av Fornsalen. De fyller två A4-pärmar.
Filminspelningarna
Dokumentation genom filmning hade startat innan hembygdsföreningen bildades. Redan år 1939 filmade konstnären David Ahlqvist Ardre omläggningen av agtaket på ladugården vid Petsarve för Nordiska Museets räkning. År 1948 startade filmning av arbetslivet i Eke. Det var Karl H Andersson Petsarve som var initiativtagare till detta projekt. Filmningen fortsatte mer eller mindre kontinuerligt under mer än 20 år. Fram till och med 1953 var det David Ahlqvist som stod bakom kameran. År 1953 filmade han bl a konfirmation i Eke kyrka och kungens besök i Havdhem den 18 maj. Invigning av Havdhems nya skola den 15 dec samma år filmades dock av komminister Vesterudd Sjonhem. Under sommaren 1953 inköptes en 16 mm filmkamera med stativ och väska (föreningens första egna kamera). Den användes vid skolinvigningen i Havdhem. Under sommaren 1953 togs också en färgfilm visande bygden i Eke av Helge Wizén Visby. Från och med år 1954 sköttes filmningen i huvudsak av Carl-Fredrik Nilsson Bölske. Under 1954 filmade han bl. a. en hemvärnsövning, ett bröllop, vårdhemmet i Burgsvik och dess invigning samt vägbygget genom socknen. Samma år filmade Helge Wizén solförmörkelsen. För år 1955 kan nämnas filmning av bröllopet vid Hallvide och av ett slädparti samt av bordtennis i Grötlingbo. Filmning av den kullblästa jättetallen vid Medebys i Hablingbo och av en vävkurs i Eke samt av Tegelbrukets produktion i Havdhem utfördes år 1956. År 1960 filmade Carl-Fredrik en av de sista tågresorna från Havdhem till Roma. Året efter togs film av våradonis vid Kettelviksvägen i Sundre och av häckande svanar vid Tuviken i Fide samt vid upptäckten av Havorskatten i Hablingbo. År 1964 utfördes filmning av tröskning hos Erik Hedin Bjärges i Slite och 1970 filmades realskoleavslutningen på Hemse eftersom realskolan skulle upphöra. År 1966 inköptes en ny 16 mm filmprojektor så att ljud skulle kunna läggas på filmerna. Kostnaden var 5775 kr minus inbyte av den gamla projektorn för 775 kr, alltså 5000 kr. I början av 1970-talet övertog Dan Lundgren arbetet som filmare. Det var meningen att fortsätta med dokumentation av arbetslivet med mera. Dan fortsatte att filma sporadiskt under hela 1970-talet och i början av 1980-talet. På grund av att färgfilmerna blivit mycket dyrare och på grund av Dans arbetssituation blev denna färgfilm inte färdig för visning. På 1980-talet diskuterades att man på grund av kostnaden skulle övergå från 16 mm färgfilm till att göra upptagningarna på video. Förteckning över filmerna se bilaga. År 1988 videofilmade Lennart Hansson Stånga återinvigning av Ronningsbodarna och täckatingen vid Petsarve då ladugården fick nytt agtak. År 1990 videofilmade Lennart den första sojdesbränningen. Det var den första bränningen i Eke på mycket lång tid. År 1999 den 11 maj tog Lennart en videofilm av socknens bebyggelse. Filmningen skedde för att dokumentera bebyggelsen med mera inför millenniumskiftet.
Sockenboken
År 1953 beslöt man vid styrelsemöte att påbörja en sockenbeskrivning om ”den gamla kommunens liv”. Arbetet fortskred relativt långsamt men år 1958 beslöt man om försöksteckning för den planerade sockenbeskrivningen. Försöksteckningen gav dock ett ganska nedslående resultat. Endast ett 40-tal ex beräknades kunna säljas. Vid 1963 års årsmöte rekommenderades att om möjligt trycka en mer omfattande bok om Eke socken. Under år 1964 lyckades föreningen få förvärvs- och publiceringstillstånd för 49 st. flygfoton över bebyggelsen i Eke. Dessa foton täckte, med några undantag, all bostadsbebyggelse i socknen. Vid förenings årsmöte i februari 1964 beslöt man att låta trycka ”Boken om Eke”. Vid denna tid lade Karl H Andersson ner ett stort arbete med att färdigställa materialet och till julen 1965 utkom boken ”Eke socken”. Upplagan hade bestämts till 400 ex med 150 st. inbundna i första omgången. Kostnaden för tryckning och den första inbindningsomgången slöt på 9756:90 kr. Senare har resterande böcker inbundits. Kvar i lager finns nu endast ett fåtal böcker. Ekeboken såldes först för 80 kr st. År 1980 kostade boken 100 kr och 1982 höjdes priset till 150 kr. Sedan år 1994 får man betala 300 kr för boken.
Övriga skrifter som berör Eke socken
År 1970 kopierade Torgny Andersson och lät inbinda bondedagboken ”Dagbok från By gård”. Bönderna på By gård har i denna bok fört anteckningar under den långa tidsperioden från år 1748 till och med år 1891. Föreningen har fått 1 ex. Boken med handlingar från Eke 1:a skifteslag restaurerades under år 1972 genom Landsarkivets försorg. Föreningen äger 1 ex., ytterligare 1 ex. finns på Lantmäteriet i Visby. I boken ”Från Gutabygd” finns år 1980 intagna två artiklar vilka handlar om Eke. Den ena artikeln gäller föreningens fastigheter och ägodelar, den andra handlar om Karl H Andersson. Torgny Andersson har skrivit ett flertal uppsatser och andra skrifter som handlar om Eke socken. Skrifterna förtecknas nedan. 1982 Eke socken—En genomgång av fornlämningarna samt ett försök att beräkna bortodlingsgraden. 60 poängsuppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet. 61 sidor. 1988 By gård i Eke socken, Gotland—En sammanställning. 40 poängsuppsats i Bebyggelschistoria med byggnadsvård vid Stockholms Universitet. 93 sidor. 1989 Laga Skiftet i Eke socken Gotland—En redogörelse för bebyggelseförändringarna. 60 poängsuppsats i Bebyggelschistoria med byggnadsvård vid Stockholms Universitet. 51 sidor. 1993-1998 Redovisning av resultatet för år……angående ”Tillstånd att använda metallsökare…..”. Årliga rapporter till Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. (Redovisningarna är ej mångfaldigade.) 1998a JORDABOK för Eke socken 1875-1995—En beskrivning av fastigheterna och en kort redogörelse för bebyggelsen. 159 sidor. 1998b Databas över fynden från åker nr 64 i Eke socken. 13 sidor. (Databasen är ej mångfaldigad.) 1999a Databas över fynden från åkrar 1 – 138 i Eke socken. 36 sidor. (Databasen är ej mångfaldigad.) 1999b BOPLATS EKE. Ett försök att lokalisera och datera förhistoriska boplatser i Eke socken, Gotland. Uppsats Fördjupningskurs i arkeologi, Högskolan på Gotland, VT 1999. 36 sidor. 2000 EKE SOCKENS FÖRHISTORIA—Omfattar tiden från stenåldern till mitten av 1500-talet. 150 sidor. Alla skrifter enligt ovan är skrivna i A4-format.
Ljudupptagningar på band – Intervjuer med mera
År 1960 inköpte föreningen en bandspelare. Föreningen har i sin ägo flera intervjuer med numer avlidna personer. Här kan särskilt nämnas: En inspelning gjord av Kalle Blomqvist Havdhem där ”Herrviden”, Johan Pettersson berättar om sina upplevelser i Amerika. Två bandinspelningar från år 1964: Fridolf Holmberg Havdhem, som är gammal ekebo, berättar i ca 45 min. samt Herman Pettersson Vasstäde i Hablingbo berättar om Mästermyr i ca 30 min. År 1969 gjordes en bandinspelning med Viktor Ekström och Fridolf Holmberg, båda gamla ekebor. De berättar om gamla tider i socknen och lämnar mycket intressant material som eljest skulle gått förlorat. En inspelning från Eke kyrkas återinvigning den 17 okt 1971, ca 60 min. Några band finns också som är inspelningar av radioprogram vilka sänts från Eke socken.
Hemsidan
På internet finns en hemsida vilken ger en kort beskrivning över Eke socken. Hemsidan innehåller fyra rubriker: Kort beskrivning av Eke socken, Kort beskrivning av Eke socken och dess gårdar, Ödegårdar i Eke socken med omnejd samt Eke kyrka. Beskrivningen omfattar ca 20 A4-sidor med totalt 10 bilder. Det är Jan Johansson, sommarboende vid Alveskogs, som lagt in Torgny Anderssons material. Adressen till hemsidan är: home.swipnet.se/~w-11015/
Kronoligisk översikt för Eke hembygdsförenings verksamhet under perioden 1951-2000
Förutom nedanstående kronologiska uppräkning av sammankomster och arbeten med mera inom föreningen är det en hel del aktiviteter som återkommer årligen varför de endast omnämns här i denna inledning, allt för att undvika tröttande uppräkningar. Här kan nämnas följande: Visning, inom socknen, alla år av föreningens egna filmer, vissa år flera gånger. Dessutom har filmerna visats mer än tvåhundra gånger utom socknen. Fagning och städning varje vår och höst på gamla skoltomten och från år 1962 också på Klockaregårdens tomt. Handlingarna (protokoll och årsberättelser) omtalar dock inte städning och fagning före år 1970. Gräsklippning omtalas i handlingarna för första gången år 1976 men en utgift för gräsklippning på 8 kr är upptagen i kassaboken redan år 1965. Visningar i museet startade år 1957 och uthyrning började redan första året då föreningen förvärvat Klockaregården, år 1962. Höstfest i Bulhuset hade vi för första gången år 1987. Detta blev en tradition men år 1995 flyttade höstfesten över till Ekegården och har sedan hållits där. År 1990 brände Anders Hult och Erik Johansson för första gången tjära i vårt sojde. De har sedan bränt alla år med gott resultat. Under många år har också skolbarnen fagat och vårstädat i den del av By änge som ligger närmast kyrkan. Den första anteckningen i handlingarna tycks vara från år 1987 där det i årsberättelsen står ”Skolbarnen fagade som vanligt en vårdag i By äng…” Hembygdsföreningens årsmöte hölls redan år 1953 gemensamt med Eke Rödakorskrets. Under 1950-talet hölls årsmötena i kapellet men år 1960 flyttar man över till Eke skola där årsmötena hålls under hela 1960-talet. I mars 1970 hölls det första årsmötet på Ekegården. Föreningens första stadgar antogs vid bildandet av föreningen den 6 april 1951. Dessa stadgar som omfattade 10 paragrafer omarbetades under början av 1980-talet och nya stadgar antogs den 28 mars 1982. Årsavgiften för medlemskap i föreningen bestämdes vid starten 1951 till 1 kr per år. Vid årsmötet i februari 1953 höjdes avgiften med 100 % till 2 kr och åtta år senare (1961) till 3 kr per år. 1972 blev avgiften 4 kr, 1974 blev den 5 kr, 1976 blev avgiften 6 kr. År 1979 höjdes den till 10 kr, 1983 till 15 kr, 1985 till 30 kr och slutligen år 1996 till 50 kr per person, dock högst 150 kr per familj. Den första anteckningen om uthyrning av Klockaregården gäller år 1962, samma år som gården förvärvades, då hyresintäkterna uppgick till 340 kr. År 1964 uthyrdes gården i 3 veckor för 150 kr per vecka. Därefter har gården varit uthyrd varje år, mest sommartid. För mer utförliga uppgifter om styrelsemedlemmar, om medlemsantal i föreningen, om innevånareantal i socknen och om särskilda händelser i bygden med mera hänvisas till bilagor tillhörande denna berättelse.
1951
Den 6 april 1951 bildades Eke Hembygdsförening. Föreningen fick från starten 16 medlemmar. Till interimsstyrelse valdes folkskolläraren Gustaf Englund, lantbrukaren Karl H Andersson, smeden Tore Lundgren, lantbrukaren Axel Hederstedt och lantbrukaren Carl F Nilsson. Styrelsesuppleanter blev lantbrukarna Holger Segerlund, Erik Boberg och Ture Bolin. Övriga medlemmar från starten var Tomas Pettersson, Sven Jakobsson, Karl A Andersson, Henning Hult, Axel Pettersson, Viktor Ekström, Evert Pettersson och Josef Jakobsson. Det var alltså 16 män som bildade föreningen. (Erik Boberg saknas i den första förteckningen som anger 15 män.) Föreningens uppgift, vilken även blev den första paragrafen i stadgarna som antogs lyder: ”Eke Hembygdsförening har till uppgift att inom Eke socken tillvarataga och vårda kultur- och naturminnen samt främja kunskapen om hembygden och dess folk”. Under det första året fortsatte filminspehningarna vilka startat några år tidigare.
1952
Vid det första årsmötet den 2 feb 1952 invaldes 14 nya medlemmar, därav 8 kvinnor. Under året fortsatte den tidigare påbörjade filmningen av ”Eke i helg och söcken” som det står i den första årsberättelsen. Det var konstnären David Ahlkvist som stod bakom kameran. Föreningens första ordf Gustaf Englund avflyttade till Tofta efter ett år och Karl H Andersson blev ny ordförande. Han var också kassör vilket han varit från starten. Vid flyttningen skänkte Englund ett skogsparti (Petsarve 1:25) till föreningen. Denna skog hade han tidigare övertagit från målarmästaren Reinhold Pettersson. Skogen inbringade 915 kr vid försäljningen. Man hade stora planer för framtiden och redan 1952, på ett styrelsemöte, beslöt man att försöka förvärva By änge. (På årsmötet 1954 kunde man dock konstatera että det saknades pengar för köp av änget.) Så här i början av föreningens verksamhet var det först och främst filmningen som var det största och viktigaste projektet. Man hade också startat gårdsforskning på Landsarkivet och man beslöt att sätt upp en ny bandtun mellan gamla skoltomten och Viktor Ekströms tomt samt att samla in gamla saker.
1953
Föreningens medlemstal hade ökat till 39 st. En stor del av föreningens verksamhet under året bestod av filminspelning. Här kan nämnas: Konfirmation i Eke kyrka (David Ahlqvist), Kungens besök i Havdhem 18 maj (D Ahlqvist). Invigning av Havdhems nya skola den 15 december (komminister Vesterudd Sjonhem). Under sommaren togs en färgfilm i Eke av Helge Vizén Visby. Kostnaden för denna film blev totalt 827 kr. Föreningen inköpte egen filmkamera med stativ och väska. Kameran användes för första gången vid skolinvigningen. Man fortsatte gårdsforskningen för en sockenbeskrivning och man hade även förhandlingar med Havdhems storkommun om att få överta gamla skoltomtens bebyggelse.
1954
Under året fortsatte filminspelningarna liksom arkivforskningen på Landsarkivet. Filmerna som från och med detta år upptogs av Carl-Fredrik Nilsson innehåller en hemvärnsövning, ett bröllop, vårdhemmet i Burgsvik och dess invigning samt vägbygget inom socknen. Helge Vizén filmade den totala solförmörkelsen. Styrelsen anförde besvär vid Vägverket mot borttagandet av de stora träden vid nya skoltomten. Föreningens medlemsantal hade stigit med 26 personer och var vid årets slut 65 st.
1955
Stora landsvägen genom socknen blev omlagd och rätad till stora delar. Samtliga stora träd mellan vägen och skoltomten togs bort vilket upprörde bygdens folk. Under året har föreningen som gåva från 1:a skifteslaget erhållit gamla skoltomten med bebyggelse. Filmupptagning av slädparti i Gröttingbo och av bröllop vid Hallvide har gjorts under året.
1956
Under sommaren renoverades den gamla skolladugården så att den skulle duga som förvaringsplats för samlingarna av äldre föremål. De direkta utgifterna för ombyggnaden blev 901 kr. Under året fortsatte filmningen i stor skala och man samlade även in många ”nya” museiföremål.
1957 – 1959
För åren 1957 – 1959 saknas årsberättelser och då protokollen är mycket spartanska och då även kassabok för tiden före år 1961 saknas har vi få säkra uppgifter om föreningens verksamhet för denna tid. Filmningen tycks dock ha fortsatt om än i mindre omfattning än tidigare. Troligen hade man sommarfest med invigning av museet sommaren 1957. Under år 1959 eller år 1960 hade man försöksteckning för en kommande Ekebok.
1960
Under året inköptes en bandspelare så att även intervjuer med mera ska kunna sparas för kommande tider. Henning Hult och Karl H. Andersson ordnade och katalogiserade museiföremålen under sommaren. Över 200 föremål fanns vid denna tid i samlingarna. Nu när föreningen nästan är 10 år gammal besluter man om anslutning till Gotlands Hembygdsförbund. Under sommaren 1960 hemfördes en råhuggen sandstenssarkofag vilken hittats i havet utanför Åhus i Skåne. Denna sarkofag har av allt att döma kommit från vår del av Gotland. Den fortsatta forskningen på Landsarkivet bedrivs nu som studiecirkel under ledning av arkivets chef dr: Gunnar Fritzell.
1961
Filmningen fortsatte under året och även insamlandet av äldre föremål fortsatte. Medlemsantalet höll sig kring 60 personer. Tio år efter bildandet hade en av de 16 första medlemmarna avlidit nämligen Axel Pettersson Gudings. Karl H Andersson redovisade också att ”Ekefilmen” har visats utsocknes ca 100 gånger.
1962-1963
Under år 1962 fick hembygdsföreningen överta Klockaregården med lösöre av f d klockaren Viktor Ekström. För åren 1962 och 1963 saknas årsberättelser och protokollen är mycket kortfattade. Kassaboken ger dock vissa upplysningar. Under år 1962 hade man auktion vilken inbringade 3520 kr. Auktionen gällde säkert försäljning av diverse lösöre som tillhört Viktor Ekström. Under samma år var utgifterna för målning, mattläggning och inköp av nya möbler relativt omfattande. Det mesta av dessa utgifter torde avse Klockaregårdens iordningställande så att den kunde hyras ut. År 1963 torde, enligt kassaboken, ha varit ett mellanår då inte så mycket hände i föreningen. Nämnas kan dock att hyresinkomsterna varit hela 800 kr.
1964
Filminspelningarna minskade ytterligare delvis beroende på bristande tid och delvis beroende på att inga särskilda händelser inträffat i socknen. Tröskning med stationärt tröskverk har dock filmats i Slite under hösten. Under året gjordes flera bandinspelningar med gamla ekebor. Det kan nämnas att museets samlingar utökades med 2 lass med formar från kakelugnsmakaren Emil Pettersson i Havdhem och med en cigarrpress från Stänga tobaksfabrik. Den kanske viktigaste händelsen under året var att föreningen har erhållit 49 flygfoton över fastigheter i socknen till en kostnad av 245 kr. Dessa foton kom att användas i Ekeboken vilken kom ut från trycket följande år.
1965
Eke Hembygdsförening höll tillsammans med Havdhems Hembygdsförening en hobby- och hantverksutställning i Havdhems bygdegård under 3 dagar, 17-19 juli. Utställningen besöktes av närmare 1000 personer. Den länge emotsedda Ekeboken kom ut till julen 1965. Tryckningskostnaden blev 9756:90 kr. Upplagan var 400 ex med 150 ex inbundna i första omgången. Boken såldes för 80 kr st.
1966
För året hölls inget årsmöte i föreningen eftersom ordföranden var sjuk och låg på lasarettet. Klockaregårdens ladugård fick under året plåttak av aluminium och fasaden målades. Föreningen har även anskaffat en 16 mm filmprojektor som är avsedd för ljudfilm. Man hade för avsikt att förse samtliga filmer med magnetspår för ljudsättning.
1967
Årsberättelse för året saknas. Av protokollen framgår att den äldre Klockaregården (där nu Bulhuset står) skulle rivas den 2 december men den stora murgrönan skulle om möjligt räddas. Under hösten lyckades föreningen köpa virke från ett Visbymagasin byggt år 1760. Detta virke användes senare till Bulhuset. Under försommaren byggdes ett nytt bulhus på den gamla klockaregårdens plats. Med hjälp av ett bygglag från Rone uppfördes byggnaden som stod färdig till midsommar. Huset är 7,5 m x 5,5 m med sandstensgolv, bulväggar och fallak. Huset har blyinfattade fönster och en öppen spis där spisöverstycket är daterat år 1795. El är indraget för belysning. Den intillstående flygeln har restaurerats och är försedd med öppen spis. Under sommaren hade man också ett slåttergille i By ånge med bland annat surbrödssmörgåsar och gotlandsdricka.
1969
Under året gjordes en bandinspelning med Viktor Ekström och Fridolf Holmberg, två gamla ekebor. Denna inspelning ger mycket värdefull information om ”det gamla Eke”. Den 2 aug fick Ronnings lambgift nytt agtak. Det var Gotlands nation i Uppsala som ansvarade för arbetet. Karl H Andersson avled den 23 dec. Han hade varit ordförande från årsmötet den 2 feb 1952, d v s i nästan 18 år, och kassör sedan föreningen bildandes 1951.
1970
För första gången omtalas i årsberättelsen att CKF-avdelningen fagat och städat på hembygdsföreningens tomt. Under sommaren målades och impregnerades museets samlingar av Henning Hult och Lena Fagerström. Den 6 juni restes ett nytt gårdskors vid Klockaregården. 180 Ekeböcker har inbundits till en kostnad av 13:50 kr exkl moms per bok eller totalt 2700 kr. Föreningen har fått ett kopierat och inbundet exemplar av ”Dagboken från By gård”.
1971
Den 1 mars mördades advokaten Olof Fagerström i Söderhamns tingsrätt. Han var en intresserad medlem i vår förening. Brunnsborrning har skett vid Klockaregården. Servitutsavtal för Ronnings lambgift har skrivits och den till gifti hörande baggstein har upprustats. Lördagseftermiddagen den 31 juli hade vi hembygdsfest vid Klockaregården med föredrag, sång och musik samt kaffe.
1972
Färgfilmning av arbetslivet i socknen har påbörjats. Boken med handlingar från Eke 1:a skifteslag har restaurerats genom Landsarkivets försorg. Röjning av buskar och sly har bland annat skett vid fornborgen ”Gudings slott”.
1973
Den 15 januari avlider föreningens store donator Viktor Ekström. I museet har installerats elektriskt ljus. Byggnadslov har erhållits för en väderkvarn och virke har insamlats. Verket till kvarnen har skänkts av Lennart och Vera Olsson Roes i Grötlingbo. Den under hösten 1972 påbörjade upprustningen av ett gammalt sojde i Arne Jakobsons hage har under våren färdigställts.
1974
Klockargårdens bostadshus har renoverats och målats under året. Trodertunen mellan Klockaregården och gamla skoltomten har helt nysatts med hjälp av Lars Bandelin från Burs. Under året har Eke 1:a tröskbolag upplösts och inventarierna köpts av föreningen.
1975
Den nya väderkvarnen byggdes färdig och kvarninvigning skedde den 31 maj. Betalt arbete vid uppförandet gick på drygt 6000 kr. Det fanns 121 Ekeböcker i lager.
1976
Klockaregården har fått köksavlopp och bulhusets tillbygge har klätts med träpanel. Museet har fått nya hyllor. Kvarnen har målats med brun lasyr. Filmningen med Dan Lundgren som ansvarig fortsätter. Vårdpar för klockaregården har som tidigare år varit Tore och Astrid Lundgren. Valberedning väljs för första gången på årsmötet. Gräsklippning av tomten nämns för första gången i årsberättelsen.
1977
Under året har en gallerbro på vägen till Ronnings lambgift anskaffats. Tröskbolagets traktor har sålts till veteranbilsmuseet för 200 kr. Den 19 juni hade föreningen utflykt till Petesgården i Hablingbo.
1978
En sommarutflykt anordnades den 11 juni. Resan gick bland annat till Hörsne, Bara, Vallstena och Norrlanda. Ekströjor har anskaffats. Taken till lambgift och baggstein har lagats. Märkning och katalogisering av museiföremålen har genomförts. En ny gräsklippare har anskaffats. Klockaregårdens ladugård har iordningställts till museum. Axel Hederstedt som var sekreterare under 16 år har avlidit.
1979
Gotlands Hembygdsförbund hade sitt årsmöte på Ekegården och föreningen stod för värdskapet. En sommarutflykt anordnades den 17 juni på södra Gotland. Vi hade sommarfest vid Museet den 23 juli. Tröskverket har sålts för 300 kr eftersom Hembygdsförbundet lovat samla på större redskap och maskiner. Under året har en studiecirkel för insamlande av äldre foton startat.
1980
Ekeböckerna vilka tidigare sålts för 80 kr styck kostar nu 100 kr. Fotocirkeln har samlat in ca 200 äldre bilder. I boken ”Från Gutabygd” finns detta år med 2 artiklar vilka handlar om Eke. Den ena artikeln handlar om föreningens fastigheter och ägodelar, den andra om Karl H Andersson. Den 29 juni hade vi sommarutflykt då vi bland annat besökte Sanda, Västergarn och Tofta. På försök hölls museet öppet på måndagskvällar under sommaren.
1981
Vid årsmötet utökades antalet styrelseledamöter från 5 till 7 stycken. Föreningens 30-års jubileum friades på Ekegården lördagen den 13 och söndagen den 14 juni med bland annat fotoutställning, spelmanslag, visning av ekefilmer och föredrag. 6 av de 16 personer som grundade föreningen fanns ännu i livet. Det var Sven Jakobsson, Carl-Fredrik Nilsson, Tore Lundgren och Erik Boberg som var närvarande samt Gustaf Englund och Ture Bolin vilka ej hade tillfälle att närvara. Föreningens första ordförande, Gustaf Englund Tofta avled under året. Särtrycket ur boken ”Från Gutabygd 1980” (se under år 1980) skall säljas för 5 kr/st.
1982
Anmandag pingst den 31 maj hade vi en bussutfärd till Fårö i strålande solsken. Klockargården har målats av Nils Hansson. Muselladugården och Bullhuset har målats av föreningens medlemmar. 2 större träbord har inköpts till Bullhuset. Lambgifti och sojdet har impregnerats. En äldre vägbro söder om Ronnings har iordningställts med bl a tryckimpregnerade plankor. Nya stadgar har under året antagits och kommer att fastställas vid nästa årsmöte. En studiecirkel om äldre bebyggelse i socknen började under hösten.
1983
Torgny Andersson blev ny ordförande. Han efterträdde sin bror Rune som hade varit ordf sedan årsmötet 1970. Annandag pingst, den 23 maj, hade vi en bussutfärd till östra Gotland. Den 3 juni såg vi på vikingautställningen på Fornsalen och den 30 juli hade vi hembygdsfest. Maten bestod av kajpsoppa, surbröd, gotlandsdricka och saffranspannkaka. Vi fick också ett reportage med diabilder från Krampmackens resa genom Polen. En studiecirkel har startats under hösten vilken skall samla in uppgifter om bland annat tröskbolagen och mjölkkörarlagen. Bostadshusets plättak vid Klockaregården har målats.
1984
Kristi Himmelsfärdsdag, den 31 maj, hade vi bussutflykt till västra Gotland, den 13 juli sommarkväll vid Djupkroks fiskeläge och den 24 juli hembygdiskväll på Ekegården med temat ”Kalas förr i tiden”. Ett fukt- och värmetsolerat samt uppvärmt utrymme har byggts i klockareladugården. Förra höstens studiecirkel har under våren givit som resultat 2 artiklar om Tröskbolagen och om Mjölkkörarlagen. En ny cirkel har startat under hösten och den skall handla om folkskolan och dess verksamhet i socknen.
1985
Annandag pingst, den 27 maj, hade vi bussutflykt till norra Gotland. Den 2 juni var det naturvandring på den gamla vägen till Djupkrok. Vi avslutade vandringen vid ”Gudings slott”. Studiecirkeln om skolan i socknen avslutades under våren. Ett stort material är insamlat men ej redigerat.
1986
Rune Andersson återtog ordförandeskapet eftersom Torgny Andersson ville få mer tid för forskning. Föreningen öppnade ett eget postgirokonto. By gård såldes till Stockholmsläkaren Carl Dahlborn efter att varit i samma släkts ägo sedan mitten av 1600-talet, troligen betydligt längre tid fast källorna saknas. För Ronningsbodarnas planerade upprustning har nyttjanderättsavtal slutits med de nya ägarna Nils och Monica Rongvist. Annandag pingst, den 19 maj, hade vi bussutflykt till västra Gotland. Under våren och sommaren hade vi en naturcirkel och under hösten startade en ny cirkel om gamla hantverk. Vid höstens arbetsdag bjöd Sonja och Hasse Ericson på otendag. Att Sonja och Hasse bjuder på otendag har blivit en tradition.
1987
Studiecirkeln om gamla hantverk avslutades under våren. Ronningsbodarna återuppfördes, endast mindre arbeten återstår till 1988. Kristi Himmelsfärdsdag, den 28 maj, hade vi utflykt till Stora Karlsö. Den 11 juli var det slåttergille i By änge då bland annat 7 tavlor skänkta av Erik Olsson Sanda auktionerades ut och såldes för 5150 kr. Pengarna för dessa tavlor var avsedda för Ronningsbodarnas upprustning. Vi hade också tre gränsvandringar och en morgonvandring samt två naturvandringar detta år. Söndagkvällen den 11 november hölls en hembygdiskväll i Bulhuset. Denna höstfest har blivit tradition.
1988
De tre sista gränsvandringarna genomfördes under sommaren. Vi hade slåttergille i By änge den 9 juli. Tyvärr var vädret ej det bästa. Söndagen den 24 juli hade vi återinvigning av Ronningsbodarna. Invigningsfesten videofilmades av Lennart Hansson Stånga. Lördagen 13 aug var det täckating vid Petsarvegården då ladugården fick nytt agtak. Det avrivna taket var lagt av Fåröbor den 11 sep 1939, alltså var det 49 år gammalt. Lennart Hansson videofilmade arbetet. Bulhuset vid Klockaregården har fått nytt faltak. Under året avled Carl-Fredrik Nilsson Bölske. Carl-Fredrik hade varit vice ordf under 32 år. Han hade tagit en stor del av föreningens filmer och han kallades som hedersledamot i föreningen den 29 februari 1984.
1989
Vi hade nattvandring i Sproge den 7 maj. Den 2 juli var it samkväm vid Ronningsbodarna och slåttergillet i By änge gick av stapeln den 22 juli. Våra museisamlingar har under året fotodokumenterats av Dan Lundgren och Staffan Berggren.
1990
Trodertunen mellan Klockaregården och gamla skoltomten, vilken blåst ner, ersattes med ny tun den 28 april med Åke Engström Hemse som bas. Traditionell naturvandring hade vi på kvällen den 18 maj. Vi hade en kvällsutflykt till Ronningsbodarna den 12 juli. Anders Hult och Erik Johansson brände för första gången tjära i vårt sojde. Till hjälp hade de Per Bandelin från Burs. Lennart Hansson från Stånga videofilmade tjärbränningen som sedan har blivit tradition.
1991
Den 11 maj hade vi morgonvandring med Dan Lundgren som ledare. Dan ersatte nu Rune Bäckman som tidigare varit vår naturfolk vid många vandringar. Den 19 juli hade vi hembygdiskväll vid Eke gamla skola. Vi åt helgrillat lamm och lyssnade till sång och musik. Drygt 100 personer var närvarande och trivdes.
1992
Den 16 maj hade vi morgonvandring. Den 15 juli hade föreningen hembygdiskväll vid Ronningsbodarna. Under hösten startade en studiecirkel som ska samla in ägo- och ortnamn i socknen. Torgny Andersson var som vanligt cirkelledare.
1993
Den 9 maj hade vi morgonvandring, den 7 juli hade vi visning av kyrkan och den 21 juli var det hembygdiskväll vid Djupkroks fiskeläge. Väderkvarnen reparerades med början den 10 maj. Kvarnen fick ny storaxel och ny vindhäst. Klockaregårdens bostadshus har fått ny fasad av plåt och ny grind mot vägen har tillverkats av Kurt och Tore Lundgren. Under året avslutades den cirkel som samlat in och dokumenterat äldre ägo- och ortsnamn. Under hösten började en ny cirkel som skall samla in och dokumentera äldre gårdshandlingar.
1994
På Kristi Himmelsfärdsdag, den 12 juni, hade vi morgonvandring. Onsdagskvällen den 20 juli var det hembygdiskväll vid Bybod och den 28 juli visade Carl Dahlborn By gård både in- och utvändigt. Den 11 augusti hade vi ett föredrag i Eke kyrka om gotländska stenmästare. Höstfesten hölls i Eke gamla skola som under året såldes av Gotlands kommun. Studiecirkeln för att dokumentera äldre gårdshandlingar avslutades under våren med en utflykt till Burs Hembygdsmuseum. Cirkelns arbete att skriva av, kommentera och utreda kom att fylla ca 90 A4-sidor i maskinskrift.
1995
Gotlands Hembygdsförbunds årsmöte hölls på Ekegården den 23 april. Den under vintern verksamma studiecirkeln gällande äldre gårdshandlingar avslutade under våren sitt arbete. Den traditionella morgonvandringen inställdes på grund av 42 mm regn. Den 7 juli hade vi för andra året i rad gårdsvisning vid By och den 19 juli var det hembygdskväll vid Petsarvebod. Höstfesten hölls för första gången på Ekegården vilket sedan har blivit tradition. Under året har föreningen haft två ALU-anställda. Yvonne Sedersten Hablingbo under tiden 19/1-30/6 och Bengt-Rune Johansson Alva under tiden 17/5-25/8. Yvonne arbetade vid dator och skrev främst av äldre gårdshandlingar. Bengt-Rune sysslade med målning och reparationer, främst vid Klockaregården. Eftersom Föreningsbankens kontor i Havdhem stängdes fick föreningen köpa ett äldre kassaskåp som nu är placerat i vårt varmutrymme.
1996
En morgonvandring den 19 maj genomfördes som planerat med Dan som ledare. Den studiecirkel som under vintern samlat in berättelser och historier från bygden hade sin avslutning annandag pingst med utflykt till Stavgard i Burs. En vandring till Uggardroir genomfördes den 10 juli. Den 24 juli hade vi sommarkväll vid Ronningsbodarna och den 9 augusti var det föreläsning i Eke kyrka.
1997
Som vanligt hade föreningen en morgonvandring, detta år annandag pingst den 19 maj. Den 16 juli samlades vi på gamla skoltomten. Vi såg både på kyrkan och på museet och 14 dagar senare hade vi sommarkväll vid Baugar, det natursköna området nära gränsen mot Rone. Föreningen har under året haft en ALU-arbetare. Det var Ally Gahnström Havdhem som den 3 mars började med att dokumentera museets samlingar. Varje föremål registrerades på en blankett. Det blev 740 blanketter plus en förteckning av 145 böcker och skrifter. Ally lade också in alla uppgifter på data (Microsoft Excel 4:0). Den 30 juni avslutade hon sitt arbete.
1998
Gotlands Tidningars ”Sockensvängen” kom till Eke den 20 mars. Vi hade öppet hus med flera aktiviteter. Centerkvinnorna bjöd på kaffe, föreningen visade skifteshandlingar och insamlade fotografier med mera och Berra Alvengren underhöll. Under eftermiddagen presenterade Torgny Andersson sin nyskrivna bok ”Jordabok för Eke”. Söndagen den 7 juni reste vi till Stora Karlsö och på fredagskvällen den 12 juni var det nattvandring. Sommarkvällen vid Djupkrok den 15 juli drog mycket folk. Den 29 juli hade vi utflykt till Vanges gårdsmuseum i Burs och söndagskvällen den 16 augusti hade vi vår första kyrkogårdsvandring.
1999
Under sommaren utkom Torgny Anderssons uppsats ”Boplats Eke”. Uppsatsen handlar om Torgnys projekt att söka efter förhistoriska boplatser i socknen. Resultatet ger bland annat vid handen att det kontinuerligt har funnits ca 10 ”bondgårdar” i socknen under minst 1500 år. Den 11 maj togs en videofilm över socknens bostadsbebyggelse. Bebyggelsen filmades från en rullande bil. Fotograf var Lennart Hansson Stånga och speaker, som berättade om fastigheterna, var Rune Andersson. Annandag pingst tog Dan Lundgren med oss på en fin morgonvandring. Söndagskvällen den 20 juni genomförde vi vår andra kyrkogårdsvandring. Årets första sommarkvällsutflykt ställde vi till Skärs fiskeläge i Öja onsdagen den 14 juli. Fjorton dagar senare, onsdagskvällen den 28 juli, åkte vi till Ogges änge i Rone.
2000
Vid Gotlands Hembygdsförbunds årsmöte den 16 april i Eskelhem fick Torgny Andersson mottaga Sveriges Hembygdsförbunds hedersnål med lagerkrans. Han fick utmärkelsen främst för sina insatser att skriftligt dokumentera Eke socken. Annandag pingst, den 12 juni, ordnade Dan Lundgren en kvällsutflykt. Söndagskvällen den 18 juni hade vi vår 3:e kyrkogårdsvandring då vi berättade om de människor som låg begravda på den nya kyrkogårdens tre sista kvarter. Onsdagskvällen den 12 juli hade vi bestämt att åka till Fluntinge fiskeläge i Gröttingbo och bese det nya fiskemuseet. Kvällen kom med regn och storm, ett riktigt höstväder, varför det endast kom 6 personer. Fjorton dagar senare, den 26 juli, åkte vi till Petes museigård i Hablingbo. En introduktionsfest hölls lördagen den 21 okt på Ekegården för Torgnys senaste bok ”Eke sockens förhistoria”. Under hösten har föreningens samtliga 29 olika filmhjul lämnats in för videokopiering sedan kommunens Kultur- och Fritidsförvaltning lämnat ett bidrag på 30000 kr vilket i stort sett skall täcka kostnaderna för kopieringen. Planerna för en ny och kompletterande sockenbok har börjat ta form. Sockenbeskrivningen skall täcka tiden från slutet av 1500-talet till nutid (boken ”Eke sockens förhistoria” går fram till och med 1500-talet). Den nya boken bör bindas i hårda pärmar.
Sammanfattning och avslutning
Nu då vi står i början av det 3:e årtusendet ser vi med förundran på den tekniska utvecklingen. Vi ser med oro på de många krig och på det hat som finns mellan olika folkgrupper i världen. Vi ser med glädje på de strävanden som finns för en bättre förståelse mellan olika folk men hyser ett visst motstånd mot den omfattande byråkrati som har skapats inom EU där Sverige är medlem sedan år 1995. Att vara patriot har i dessa internationaliseringens tider närmast blivit ett skällsord. Jag tror dock att det är viktigt att vi ”känner våra rötter” och att vi med glädje kan se på vår hembygd, liksom varje annan människa kan känna sambörighet med sitt ursprung. Det är också vår plikt att värna om och vårda vår del av landet så att vår socken inte lider någon skada eller blir förstörd. Det är positivt med de stora röjningar av skogs- och betesmark som nu utförs i Eke. Det öppna kulturlandskapet har utan tvekan ett större trivselvärde än den förbuskade marken. Tråkigt är dock att våra strandskogar, som tidigare hade en stor rikedom och mångfald av orkidéer, nu håller på att förlora denna rikedom, främst på grund av betande får. Vår Hembygdsförening har många uppgifter som väntar på oss i de tider som ligger framför. Våra uppgifter är t.ex. att skydda och vårda våra fornlämningar och att spara minnen från gångna tider där föremål såsom arbetsredskap har sin plats men där filmning, bandade intervjuer, insamling av foton och upptecknande av seder och bruk samt berättelser från bygden har sin givna plats. Den kanske största uppgiften för Hembygdsföreningen i framtiden (som börjar nu) är dock att värna och vårda vår natur så att inte kemiska gifter eller ovarsamt brukande ödelägger vad som våra förfäder skapat under många generationers arbete. Eke i augusti 2001
Undertecknat: Torgny Andersson, sekreterare.
Bilagor:
Nr 1 Medlemsantalet i Eke hembygdsförening för åren 1951 till 2000 och folkmängden i Eke socken för åren 1950 till 2000.
Nr 2 Uppteckning av händelser i Eke socken med omnejd för åren 1951 – 2000 med mera.
Nr 3 Förteckning över de filmer som inspelats i bygden vilka tillhör Eke hembygdsförening.
Nr 4 Förteckning över Eke hembygdsförenings styrelse och revisorer för åren 1951 – 2000.
Bilaga nr 1
DIAGRAM VISANDE MEDLEMSANTALET I EKE HEMBYGDSFÖRENING OCH FOLK- MÄNGDEN I EKE SOCKEN FÖR TIDEN FRÅN OCH MED ÅR 1950 TILL OCH MED ÅR 2000
Medlemmar
Folkmängd
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
MEDLEMSANTALET I EKE HEMBYGDSFÖRENING
1951 = 16 st 1964 = 55 st 1977 = 85 st 1989 = 125 st
1952 = 30 st 1965 = ?? st 1978 = 78 st 1990 = 129 st
1953 = 39 st 1966 = 55 st 1979 = 90 st 1991 = 130 st
1954 = 65 st 1967 = 58 st 1980 = 90 st 1992 = 134 st
1955 = 64 st 1968 = 60 st 1981 = 112 st 1993 = 136 st
1956 = 65 st 1969 = 63 st 1982 = 109 st 1994 = 134 st
1957 = 64 st 1970 = 75 st 1983 = 116 st 1995 = 134 st
1958 = 65 st 1971 = 78 st 1984 = 117 st 1996 = 147 st
1959 = 65 st 1972 = 75 st 1985 = 115 st 1997 = 145 st
1960 = 61 st 1973 = 79 st 1986 = 111 st 1998 = 142 st
1961 = 61 st 1974 = 80 st 1987 = 119 st 1999 = 143 st
1962 = 57 st 1975 = 84 st 1988 = 114 st 2000 = 145 st
1963 = 56 st 1976 = 86 st
FOLKMÄNGDEN I EKE SOCKEN
1950 = 206 st 1963 = 164 st 1976 = 113 st 1989 = 96 st
1951 = 195 st 1964 = 157 st 1977 = 112st 1990 = 98 st
1952 = 186 st 1965 = 154 st 1978 = 118 st 1991 = 102 st
1953 = 189 st 1966 = 155 st 1979 = 112 st 1992 = 97 st
1954 = 186 st 1967 = 150 st 1980 = 113 st 1993 = 93 st
1955 = 177 st 1968 = 148 st 1981 = 105 st 1994 = 105 st
1956 = 168 st 1969 = 142 st 1982 = 111 st 1995 = 105 st
1957 = 173 st 1970 = 137 st 1983 = 106 st 1996 = 94 st
1958 = 165 st 1971 = 135 st 1984 = 103 st 1997 = 89 st
1959 = 168 st 1972 = 134 st 1985 = 99 st 1998 = 96 st
1960 = 164 st 1973 = 129 st 1986 = 102 st 1999 = 97 st
1961 = 168 st 1974 = 122 st 1987 = 98 st 2000 = 94 st
1962 = 163 st 1975 = 116 st 1988 = 95 st
Bilaga nr 2
UPPTECKNING AV HÄNDELSER I EKE SOCKEN MED OMNEJD FÖR ÅREN 1951 TILL 2000
1951 De första skördetröskorna kommer vid denna tid.
1951 Eke socken får ”gatubelysning”. Det är fem lampor som sätts upp centralt i socknen för pengar som blivit över i Eke kommuns sista budget.
1952 Den 1 januari bildas Havdhems storkummun som en av .14 kommuner på Gotland.
1952 En större tromb (skydrag) drar fram över Garnsviken den 11 juni.
1952 Havdhems storkommun bildas och undervisningen organiseras om. För Eke skola innebär det att barnen i 3:e och 4:e klass från Eke och Grötlingbo får gå i Eke skola.
1953 Havdhems kommunalfullmäktige anslår 4500 kr till inredande av bespinningslokaler i Eke skola. Man inreder bespismingen i kommunalrummet + slöjdsalen i skolans övervåning.
1954 Den 30 juni är det total solförmörkelse.
1954 Vägen mellan Eke kyrka och Halor i Rone börjar förbättras, rätas och ombyggas den 23 november.
1955 Vägen Eke kyrka – Smissarv e i Rone är ofarbar enligt anteckning av Sven Jakobsson den 31 januari.
1955 Den 28 maj blir nya vägen färdig enligt anteckningar av Sven Jakobsson.
1960 Sista tåget till Havdhem körs den 30 september.
1961 Den 8 juni automatiseras telefonnätet i Havdhems- området.
1963 Den sista tröskningen i socknen med stationärt tröskverk äger rum denna höst.
1964 Vägen till Petsarvebod byggs med vägbank och sidodike.
1967 Den 4 september införs högertrafik i Sverige.
1969 Till höstterminen flyttas klassarna 3 och 4 från Eke skola och lekskolan startar i samma lokaler.
1969 Den 6 september varslas 16 av 24 anställda vid Havdhems tegelbruk.
1969 Petsarvegården förklaras som byggnadsminne den 16 september.
1969-71 Eke kyrka restaureras. Utvändigt företas nödvändiga konserverings- och förstärkningsarbeten. Hela kyrkobyggnaden inkl tornet putsas och kalkas. Tornspiran lagas och förstärks och samtliga tegeltak läggs om. Långhus och kor får dragstag monterade. Ett stort fönster, som på 1800-talet upptagits i långhusets norra mur, igenmuras. Även större invändiga arbeten utförs. Kyrkan återinvigs den 17 oktober 1971.
1970 Tegelbruket i Havdhem brinner ner till grunden den 1 december.
1971 Gotlands kommun bildas den 1 januari.
1971 Den gamla mjölkbilen med flaskor ersätts den 1 mars med tankbil. Mjölkbilen hade ersatt mjölkkörarlagen den 1 juni 1947.
1972 Havdhems mejeri stängs den 30 november.
1972 Buskröjning sker under året bl. a. vid fornborgen ”Gudings slott”.
1974 Under året upplöses Eke 1:a tröskbolag och inventarierna köps av Eke hembygdsförening.
1978 Ett nytt bostadshus byggs i socknen (Bölske 1:38, Birgitta Wahlgren och Lars-Gunnar Pettersson), troligen det första nybyggda bostadshuset sedan år 1934.
1978 Vägen Eke – Havdhem beläggs under perioden 12-19 oktober.
1984 I socknen finns 30 bostadsfastigheter med permanent boende. 19 fastigheter, vilka tidigare haft permanent boende, har övergått i utsocknes ägo och är nu fritidshus. Omkring 15 jordbruksfastigheter brukas av sina ägare och ca 7 st utarrenderas.
1984 Bostadshuset på By gård börjar renoveras. Två nya bostadshus byggs i socknen.
1985 Eke kyrka fasadrenoveras under året varvid i första hand tornet åtgärdas. Den renovering av fasaden som gjordes omkr.1970 har nämligen stora skador.
1986 By gård säljs till Stockholmsläkaren Carl Dahlborn. Kyrkoherdeinstallation av Lasse Blom i Havdhem den 16 november.
1987 Det är full storm, ca 30 m/sek, den 25 januari. Kyrkturpen blåser ner. Den 21 maj är tuppen åter på plats.
1987 By gård förklaras som byggnadsminne den 7 december.
1988 Den 1 januari ersätts Gotlandsbolaget av Nordström & Thulin på linjen Visby – Nynäshamn.
1988 Biskopsvisitation i Eke 21-25 april.
1988 Täckating vid Petsarvegården den 13 augusti då ladugården får nytt agtak. Det avrivna taket var lagt av Fåröbor den 11 sep 1939, alltså 49 år tidigare. Lennart Hansson Stånga videofilmar arbetet som leds av folk från Storsudret.
1992 Alveskogskvior får permanentbeläggning under juni månad.
1992 Stor skogsbrand på Torsburgen och i Kräklingbo börjar den 9 juli.
1993 Poststationen i Havdhem flyttar in i livsmedelsaffären den 1 februari.
1993 Petsarvekvior och Antarvekvior får permanent beläggning under sommaren.
1993 De första nya bodarna byggs vid Djupkrok. Det gamla fiskeläget hade legat öde (förutom en bod och en sommarstuga) i ca 60 år.
1993 Plastade rundbalar nämns för första gången i Sven Jakobssons anteckningar.
1993 Lekskolan i Eke upphör den 15 oktober och flyttar till Havdhem.
1994 Nedre delen av vägen till Kulle (ej Sumpkvior) förbättras och får sidodike samt uppbyggd vägbana under hösten.
1994 Likvagnshuset renoveras. Hela huset lyfts 40 cm med ny sockel av betonghålsten och fasaden får plåtbeklädnad.
1994 Hembygdsföreningens höstfest hålls i Eke gamla skola som senare under året avyttras av Gotlands kommun.
1996 Petsarvegården säljs under året av Gotlands Formvänner. Det är ledamoten i Svenska Akademin, Kjell Espmark med fru Anna, som köper gården.
1997 Roma sockerbruk läggs ner efter höstsäsongen. Bruket startade sin verksamhet år 1894.
Bilaga nr 3
EKE HEMBYGDSFÖRENINGS FILMER
1939 Täckating vid Petsarvegården ca 75 m
1948 Bilder från Eke, del I-II. Svartvit film om arbetslivet i socknen ca 220 m
1950? Söndagskolfest i By änge, luciafest i kapellet och idfiske vid Kvarnåkershamn ca 75 m
1953 Konfirmation i Eke kyrka, kungabesök i Havdhem den 18 maj, invigning av Havdhems skola den 15 december samt slåttergille ca 110 m
1953 Hembygden i färg, byggnader, vyer, personer mm ca 110 m
1954 Vägarbete på Storvägen genom Eke, stenplockning och betskörd ca 75 m
1955 Bröllop vid Hallvide ca 75 m
1955 Bordtennis i Grötlingbo ca 75 m
1955-56 Slädparti i Grötlingbo 1955, Medebystallen i Hablingbo 1956 och Notfiske i Näs 1956 ca 75 m
1956 Översvämning i Ronningsmyr, töning av trodertun vid Grötlingbo skola samt russen på Lojsta hed ca 110 m
1956 Tegel I-II. Tegellbruket i Havdhem och dess produktion ca 170 m
1956? Gotska Sandön och klädparad i Grötlingbo ca 60 m
1959 Stångaspelen, del I-II ca 185 m
1960 En tägresa från Havdhem till Roma. Tågtrafiken nedlades 30 september ca 110 m
1961 Havorskattens uppgrävning och häckande svanar i Tuviken, Fide ca 75 m
1964 Tröskning med stationärt tröskverk .
i Slite ca 60 m
1968 Slättergille i By änge, färg ca 60 m
1968-70 Blåbandsting i Eke 1968, täckating vid Romings lambgift 1969 och realexamen i Hemse 1970 ca 75 m
1972? Smeden Tore Lundgren och spannmålsskörd ca 75 m
?? Auktion i Eke och humleskörd vid Shevide ca 60 m
?? Eke diverse I-II, färg ca 220 m
VIDEOFILMER TAGNA AV LENNART HANSSON
1987-06-28 Gränsvandring från Kullestranden till stora vägen ca 8 min
1988-07-24 Återinvigning av Romingsbodarna ca 14 min
1988-08-13 Täckating vid Petsarvegården ca 20 min
1989-07-22 Slättergille i By änge ca 14 min
1990-07 Sojdesbränning med förarbete ca 42 min
1995-07-07 Gårdsvisning vid By gård ca 26 min
1999-05-11 Eke sockens gårdsbebyggelse ca 60 min
Bilaga nr 4
EKE HEMBYGDSFÖRENINGS STYRELSE OCH REVISORER FÖR TIDEN 1951-2000
Ordförande
1951- Gustaf Englund
1952-1969 Karl H Andersson
1970-1982 Rune Andersson
1983-1985 Torgny Andersson
1986-2000 Rune Andersson
Vice ordförande
1951 Karl H Andersson
1952-1983 Carl-Fredrik Nilsson
1984-1985 Rune Andersson
1986-1997 Torgny Andersson
1998-2000 Dan Lundgren
Kassör
1951-1969 Karl H Andersson
1970-1980 Tore Lundgren
1981-1998 Olof Pettersson
1999-2000 Arne Lundgren
Sekreterare
1951-1966 Axel Hederstedt
1967-1980 Olof Pettersson
1981-1991 Irene Jakobsson
1992-1996 Monica Lundgren
1997 Torgny Andersson
1998 Monica Lundgren
1999-2000 Torgny Andersson
Övriga styrelsemedlemmar
1951-1969 1981-1992 Tore Lundgren
1952-1966 Karl A Andersson
1967-1993 Signhild Jakobsson
1981-1984 1999 Dagny Hult
1985-1998 Hans Ericson
1993-2000 Staffan Berggren
1994-1995 Elisabeth Andersson
1996-1997 Dan Lundgren
1999-2000 Kerstin Hildingsson
Revisorer
1951-1970 Henning Hult
1951-1974 Sven Jakobsson
1971-1987 Gunnar Öberg
1975-1976 Bernt Jakobsson
1977-1988 Bertil Florström
1988-2000 Kurt Lundgren
1989-2000 Arne Jakobsson
Längsta tid i styrelsen
42 år i styrelsen, Tore Lundgren därav 11 år som kassör
33 år i styrelsen, C-F Nilsson därav 32 år som vice ordf
32 år i styrelsen, Olof Pettersson varav 14 år som sekreterare och 18 år som kassör
31 år i styrelsen, Rune Andersson därav 28 år som ordf
27 år i styrelsen, Signhild Jakobsson som ledamot
19 år i styrelsen, Karl H Andersson varav 18 år som ordf. och 19 år som kassör
Längsta tid som revisor
24 år som revisor Sven Jakobsson
20 år som revisor Henning Hult