Samverkan över sockengränserna

 – en gemensam framtid där resurser, idéer och människor möts för att skapa en hållbar och levande bygd.”

---

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Förord och bakgrund
2. Slutredovisning av genomfört miniprojekt

• Vad har vi gjort och hur har vi använt mallen “Levande bygder”?
• Måluppfyllelse
• Vilka har genomfört insatsen?
• Hur har projektet jobbat med inkludering?
• Vilka erfarenheter har ni fått genom insatsen?
• Råd och tips till andra
• Hur kommer ni att arbeta för att upprätthålla resultatet?

3. Utvecklingsstrategi
4. Bilagor | Lärdomar från föreläsningar och studiebesök
5. Arbetsmaterial – “Levande bygder”

1. FÖRORD OCH BAKGRUND

EkeRo-projektet startades våren 2025 som ett samarbete mellan socknarna Eke och Rone på södra Gotland, med stöd från Leader Gute. Projektgruppen har bestått av sju deltagare – två kvinnor från Eke socken och fem män från Rone socken – och har arbetat tillsammans genom workshops, strategimöten, studiebesök och föreläsningar. Arbetet har byggt på dialog, lärande och erfarenhetsutbyte, med inspiration från andra bygder och med stöd av Leader Gutes metod “Levande bygder”.

Syftet har varit att undersöka och skapa förutsättningar för långsiktig och strukturerad samverkan mellan socknarna, med målet att stärka gemenskap, utveckling och lokal livskraft.
Vision: “Samverkan över sockengränserna – en gemensam framtid där resurser, idéer och människor möts för att skapa en hållbar och levande bygd.”

2. SLUTREDOVISNING AV GENOMFÖRT MINIPROJEKT

📝Vad har vi gjort? Och hur har vi använt mallen ”Levande bygder”? (1000 tecken)

Vi arbetade med Leader Gutes arbetsmaterial i gruppen och inledde med möten för att lära känna varandra. Vi lyssnade på varandras drivkrafter och motivation, vi identifierade utmaningar, likheter, olikheter och avgränsningar som stärker gruppen och ledde snabbt till tillit. Tre halvdagsmöten hölls innan första studieresan till Stavsjö. I Stavsjö fick vi kunskap om positiva flyttkedjor, byggprocesser och nya kontakter. 

Av våra tre huvudkategorier “In-utflyttningskjedan, boende och arbete” var “boendekunskap”, det vi tog med oss mycket information kring. Vi tog del av hur andra arbetat strategiskt med den frågan. Därefter genomfördes två strategimöten och en föreläsning om lokal samverkan, där vi fick exempel på hur olika intressegrupper engagerats och hur ekonomi och sponsorer säkrats. Projektet avslutades med en workshop där vi sammanställde vår rapport. Mallen användes som ram för samarbetet mellan våra två socknar. Arbetet gynnar landsbygdsutveckling på Gotland, särskilt i södra delen av ön.

🎯Måluppfyllelse 

Projektet har bidragit till stärkt kompetens och förbättrad samverkan mellan två socknar. Arbetet med strategin har gett oss ny kunskap, både om varandra och om respektive sockens förutsättningar. Under processen har vi byggt ut vårt nätverk och utvecklat förståelsen för hur rapportering och arbete med mallen “Levande bygder” ska genomföras. Det har stundtals varit en utmaning att hitta rätt roll och arbetsmetod, men genom dialog och gemensamt lärande har vi hittat fungerande arbetssätt. Projektet har skapat positiv energi och lagt grunden för fortsatt samarbete.

👬Vilka har genomfört insatsen? 

Insatsen har genomförts av projektgruppen inom EkeRo-projektet, bestående av sju deltagare: två kvinnor från Eke socken och fem män från Rone socken. Projektägare är Eke Hembygdsförening i samverkan med Rone Utveckling AB.

Genomförandet har inkluderat:

• Projektgruppen, som deltagit i planering, workshops, strategimöten och rapportarbete.
  
• Externa föreläsare och inspiratörer: representanter från Stavsjö och Vamlingbo, samt en gästföreläsare om lokal samverkan.
  
• Studiebesök och kontakter med lokala aktörer på Gotland och fastlandet.
  

🫳Hur har projektet jobbat med inkludering?

Projektet har arbetat för att skapa delaktighet oavsett kön, ålder och bakgrund. Gruppen har bestått av deltagare från både Eke och Rone, med en blandning av kvinnor och män. Möten och aktiviteter har utformats så att alla kunnat delta, även på distans vid behov. Under diskussionerna har varje deltagare fått möjlighet att framföra sina perspektiv och idéer, och olika erfarenheter har setts som en styrka i arbetet. Vi har strävat efter att involvera både etablerade och nyinflyttade invånare, och att bygga en gemensam förståelse över sockengränserna.

🎓Vilka erfarenheter har ni fått genom insatsen?

Vi har fått ökad kunskap om hur man kan arbeta strategiskt med samverkan mellan socknar och om hur mallen “Levande bygder” kan användas som stöd i processen. Arbetet har gett oss större förståelse för varandras förutsättningar och styrkor, samt insikt i hur viktigt det är att bygga förtroende och skapa tydliga roller tidigt i projektet.

Ansökningsförfarandet upplevdes som relativt enkelt, men avståndet mellan deltagarnas hemorter har varit en praktisk utmaning. Vi har sett värdet av att börja med en mindre grupp, lära känna varandras socknar och skapa en grund av tillit innan vi går ut bredare. Den samlade kunskapen i gruppen har varit en styrka och har lett fram till en tydlig strategi.

Att arbeta tillsammans som två socknar har varit positivt och genomförandet har hållits levande genom kontinuerlig dialog och gemensamma aktiviteter. Projektet har visat värdet av långsiktighet, delaktighet och att bygga vidare på det som fungerar.

💡Råd och tips till andra som skulle genomföra liknande initiativ.

Boka in mötestider med gruppen tidigt i processen för att säkerställa kontinuitet. Stäm av med Leader Gute redan från start, hur projektet ska genomföras och hur rapporteringen ska ske. Lägg tid på att bygga en välfungerande grupp genom att låta alla komma till tals och prata om sina individuella motivationer och drivkrafter. En blandning av olika bakgrunder i gruppen är en tillgång – lär känna varandras olikheter och se dem som en styrka.

👣Hur kommer ni att arbeta för att upprätthålla resultatet av insatserna framöver?

Vi kommer att arbeta enligt den utvecklingsstrategi som tagits fram i projektet, med syftet att etablera en långsiktig och strukturerad samverkan mellan socknarna Eke och Rone. Strategin innehåller gemensamma värderingar, tydliga framgångsfaktorer och en plan för hur samarbete, kommunikation och delaktighet ska upprätthållas.

Arbetet kommer att fortsätta genom regelbundna samordnings- och inspirationsmöten, arbetsgrupper inom specifika teman samt en mindre samverkansgrupp som ansvarar för att koordinera insatserna. Vi kommer att använda gemensamma kommunikationskanaler för att sprida information, bjuda in till aktiviteter och säkerställa transparens.

För att hålla engagemanget levande planeras återkommande aktiviteter som EkeRo-dagen, som ska fungera som en mötesplats för nätverkande, idéutveckling och nya projekt. Vi kommer också aktivt att bjuda in föreningar, företag, nyinflyttade och unga, och använda kreativa metoder för att samla in idéer och synpunkter.

Resultaten följs upp genom årliga avstämningar, dokumentation av framgångsexempel och lärdomar, samt justeringar av strategin utifrån förändrade behov och erfarenheter. På så sätt skapas en hållbar modell som kan fortsätta drivas av lokalt engagemang och befintliga resurser.

3. UTVECKLINGSSTRATEGI

🎯 SYFTE OCH VISION

• SYFTE: Att etablera en långsiktig och strukturerad samverkan mellan socknarna Eke och Rone, med målet att stärka gemenskap, utveckling och lokal livskraft.
• VISION: Samverkan över sockengränserna – en gemensam framtid där resurser, idéer och människor möts för att skapa en hållbar och levande bygd.

🏆 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

• Öppenhet och inkludering – alla röster ska ges möjlighet att höras.
• Respekt för tradition och kulturarv, kombinerat med nyfikenhet och välkomnande av nya idéer.
• Delad glädje och ansvar i utvecklingsarbetet.

🗝️ FRAMGÅNGSNYCKLAR FÖR SAMVERKAN

• Inspireras av goda exempel från andra bygder (exempelvis Stavsjö och Vamlingbo).
• Identifiera och synliggöra lokala eldsjälar.
• Skapa konkreta mötesplatser, både fysiska och digitala.
• Arbeta i små, genomförbara steg som ger tydliga och mätbara resultat.

📡 KOMMUNIKATIONSKANALER

• Gemensam plattform för information om nyheter och möjligheter.
• Regelbundna informationsutskick och/eller anslag i båda socknarna.
• Personliga möten och dialoger som stärker relationerna.

📆 MÖTESFORMER OCH ARBETSSTRUKTUR

• Minst ett gemensamt samordnings- och inspirationsmöte per kvartal.
• Arbetsgrupper för specifika teman, exempelvis kultur, näringsliv, ungdomsfrågor och självförsörjning.
• En liten samverkansgrupp med representanter från båda socknarna som koordinerar arbetet.

⚓️ FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET

• Aktivt bjuda in föreningar, företag, nyinflyttade och unga till arbetet.
• Använda kreativa metoder för att samla in idéer och synpunkter.
• Tydliggöra framsteg och resultat för att bygga förtroende och öka engagemanget.

📆 LÅNGSIKTIG PLAN

• Kortsiktigt (0-1 år): Etablera kontaktvägar och skapa förutsättningar för livskraftiga initiativ, exempelvis EkeRo-dagen.
• Medellång sikt (2 år): EkeRo-dagen genomförs årligen och används som plattform för nätverkande, idéutveckling och projektstart.
• Lång sikt (2 + år): Etablera en hållbar modell för samverkan baserat på lokalt engagemang och tillgängliga resurser. 

🎓 UPPFÖLJNING OCH LÄRANDE

• Årlig avstämning för att utvärdera framgångar och identifiera förbättringsområden.
• Dokumentation av framgångsexempel och lärdomar för spridning till andra bygder.
• Löpande justering av strategin utifrån erfarenheter och förändrade behov.

4. LÄRDOMAR FRÅN FÖRELÄSNINGAR OCH STUDIEBESÖK

🎓 VIKTIGASTE LÄRDOMARNA FRÅN STAVSJÖ:

• Bostadsfrågan kan vara en stark motor för att vända negativ befolkningsutveckling, särskilt genom äldreanpassade hyresbostäder som frigör villor för yngre familjer (positiva flyttkedjor).
  
• En lokal utvecklingsorganisation i form av svb-bolag kan agera byggherre och utvecklingsmotor, med vinster som återinvesteras i bygden.
  
• Framgång kräver långsiktig process med förstudier, enkäter, intervjuer och tät dialog med invånarna och politiker.
  
• Kommunal borgen, statligt stöd och samarbete med lokala entreprenörer var avgörande för genomförandet.
  
• Helhetstänk: Koppla bostadsprojekt till arbetstillfällen, service och sociala mötesplatser.
  
• När statliga stöd upphör krävs nya, kreativa finansieringslösningar och större egeninsatser.
  

  🌱 SÅ KAN VI ANVÄNDA LÄRDOMARNA I EKERO:

• Vi kan inspireras av KUAB:s struktur, arbetssätt och förmåga att engagera hela bygden.
• Om bostadsbyggande blir aktuellt i våra socknar, har vi nu mer kunskap, konkreta exempel och kontakter att använda.
• Vi kan återkoppla till KUAB för stöd och eventuellt bjuda in dem till Gotland för erfarenhetsutbyte.
  

---

 🕰️ BAKGRUND TILL BESÖKET:
Studiebesöket genomfördes 26–27 juli 2025 i Stavsjö, Södermanland. Fyra deltagare reste från Gotland och två från fastlandet. Syftet var att få konkreta exempel på hur man kan arbeta med boendefrågor, inflyttning och serviceutveckling på landsbygden – med fokus på de tre prioriterade områdena i vår förstudie:

1. In-utflyttningskjedan – Locka unga till bygden
2. Arbete – Skapa fler jobbmöjligheter
3. Boende – Utveckla boendelösningar, särskilt för äldre och nyinflyttade.
   

🏡EXEMPEL FRÅN STAVSJÖ:

• KUAB byggde 21 hyreslägenheter för äldre, vilket gav villor till yngre inflyttare.
  
• Finansierades genom statligt investeringsstöd (30 %), kommunal borgen och bidrag från Boverket.
  
• Äldre kunde minska sin hyra genom insats i en kooperativ hyresgästförening.
  
• Samarbete med lokala byggfirmor och entreprenörer gav kvalitet och förtroende.
  
• Lokalt serviceutbud utvecklades, bl.a. digital livsmedelshandel och återanvändning av lokaler.
  

📚KÄLLOR OCH MATERIAL FRÅN KUAB:

1. Handbok i Landsbygdsutveckling (2016, Leader Sörmland)
   
2. Bygg smart på landsbygden (2021, Vinnova)

🎓VIKTIGASTE LÄRDOMARNA FRÅN JAN LARSSON – UTVECKLINGSARBETE PÅ STORSUDRET

• Vision och kännetecken: Ett tydligt mål och en gemensamt förankrad vision är grunden. Identifiera unika värden i bygden och bygg utvecklingen kring dem.
  
• Bolagsstruktur: Ett utvecklingsbolag med särskild vinstbegränsning (svb) kan vara ett effektivt verktyg för långsiktig landsbygdsutveckling.
  
• Kapital och finansiering: Börja smått, samla lokalt kapital och kombinera med bidrag från stat, region och stiftelser. Skapa en budget och visa samhällsnytta för att attrahera stöd.
  
• BAS-principen: Boende, Arbete och Skola är tre grundpelare för en levande bygd – alla måste utvecklas parallellt.
  
• Praktiska projekt: Exempel som bostadsbyggande, fiberutbyggnad, hamnutveckling och miljöinsatser kan bli motorer i bygdeutvecklingen.
  
• Resurser som finns nära: Region Gotland får årligen 30 miljoner kronor för utvecklingsarbete – dessa medel utnyttjas inte alltid fullt ut och kan sökas till lokala projekt.
  

---

  🌱SÅ KAN VI ANVÄNDA LÄRDOMARNA I EKERO

• Identifiera vilka kännetecken och styrkor som är mest utmärkande för Eke respektive Rone, och bygga vår utvecklingsplan kring dessa.
  
• Se över om en bolagsform med särskild vinstbegränsning kan vara relevant som samverkansverktyg mellan socknarna.
  
• Säkerställa att framtida projekt adresserar alla tre delar av BAS-principen.
  
• Kartlägga möjliga finansieringskällor tidigt och ha budget, plan och vision redo innan ansökningar görs.
  
• Bygga vidare på befintliga initiativ, som hamnutvecklingen i Ronehamn och Ekes fokus på hållbart levnadssätt.
  

---

 🕰️ BAKGRUND TILL FÖRELÄSNINGEN:

Jan Larsson beskrev utvecklingsresan på Storsudret som började 2002 med ett fåtal engagerade personer och utvecklades till tre bolag: Heligholm Utveckling AB, Storsudrets Fiber AB och Burgsviken Utveckling AB. Genom lokalt kapital, bidrag, lån och samarbete med kommunen genomfördes flera framgångsrika projekt:

• Förvärv och utveckling av Prästgården i Vamlingbo och Naturum (med finansiering från Naturvårdsverket).
  
• Fiberutbyggnad till 1 400 hushåll.
  
• Utveckling av Burgsvikens hamn och satsningar på nya verksamheter.
  
• Miljöprojekt via Forum Östersjön.
  

Jan gick även igenom en lista på möjliga finansieringskällor (Tillväxtverket, Vinnova, Region Gotlands 1:1-medel, företagsstöd, Leader Gute m.fl.) och betonade vikten av att söka de medel som redan finns avsatta för utvecklingsarbete.

💬 JANS AVSLUTANDE ORD TILL GRUPPEN EKERO:
När ni har en vision som är förankrad i bygden – kör på bara!

5. ARBETSMATERIAL “LEVANDE BYGDER”

VAR ÄR VI?

📌 SAMMANFATTNING

Bygden i Rone och Eke står inför flera utmaningar. Befolkningen minskar, åldras och urbaniseringen ökar. Samtidigt finns ett stort lokalt engagemang och resurser i form av jordbruk, natur och närhet till vatten. Globala händelser som krig och pandemier har ökat medvetenheten om krisberedskap och självförsörjning. Den lokala ekonomin är stark på sommaren men behöver stärkas året runt.

Socialt ser vi skillnader mellan orterna, där Eke upplevs ha starkare sammanhållning än Rone. Det finns en vilja att ta eget ansvar snarare än att vänta på hjälp. Tidigare projekt har gett blandade resultat, men de visar att engagemang och samarbete kan skapa värde. Potentialen är stor – det gäller att ta tillvara på den.

         📉 DEMOGRAFISKA UTMANINGAR

• Minskande och åldrande befolkning, lågt barnafödande.
• Mycket åkermark men många tomma lador
• Utflyttning till större städer

     🌍 MÖNSTER OCH GLOBAL PÅVERKAN

• Liknande utveckling ses i många västländer
• Gotland är sårbart vid kris på grund av sitt geografiska läge
• Urbanisering kopplas till flytt mot ekonomiskt starka områden

     💰 EKONOMI OCH KRISER

• Säsongsbetonad ekonomi med stark sommarturism
• Jordbruk och självförsörjning viktiga både lokalt och nationellt
• Global osäkerhet påverkar – pandemin ökade krismedvetenheten.
• Konflikter leder till kompetensförluster

     🌾PÅVERKAN PÅ BEHOV

• Ökade behov av livsmedelsförsörjning och planering inom jordbruk

    ❤ SOCIALA OCH KULTURELLA IAKTTAGELSER

• Behov av motivation, initiativtagare och uppföljning
• Upplevelse av ensamhet och stort eget ansvar
• Kulturskillnader: Eke har starkare social sammanhållning än Rone

       🗺️ PLATSENS POTENTIAL

• Närhet till vatten, jordbruk, hamn och serviceort
• Möjlighet att utveckla befintliga resurser och bygga vidare på lokala styrkor

      🕰️ HISTORIK & TIDIGARE INITIATIV

• Större lokalt inflytande förr (t.ex. 1970-talet)
• Minskning av småjordbruk, nedgång i fisket.
• Tidigare projekt: Fiberförening (lyckat samarbete), Energigemenskap (lågt gensvar), Stark socken (krisberedskap), Rundor i Rone, arkeologi i strandzoner, Gansvikens havsmiljö.

VAD VILL VI?

📌 SAMMANFATTNING

Vi vill arbeta för en bygd som är levande och långsiktigt hållbar (!) med möjligheter för både nuvarande och framtida invånare. Det innebär att skapa förutsättningar för inflyttning, fler arbetsmöjligheter och utvecklade boendelösningar. Vi vill stärka det lokala engagemanget och småföretagandet, främja gemensam resursanvändning och öka graden av självförsörjning. Trygghet, livskvalitet och gemenskap är centrala mål, och vi ser samverkan, tillit och öppenhet som avgörande för att nå dit.

För att kunna genomföra detta behövs både lokal förankring och strategisk kompetens inom områden som politik, ekonomi och ledarskap. Vi ser även behov av ekonomiska resurser, stöd från offentliga aktörer och tillgång till mark och andra praktiska förutsättningar. Korta beslutsvägar och tydligt ansvarstagande ska prägla arbetet.

       💡 VISION OCH MÅL

• Öka inflyttningen
• Skapa arbetsmöjligheter
• Möjliggöra fler och bättre boendelösningar

        🌱 ÖNSKADE EFFEKTER

• Ökat lokalt engagemang
• Mer hållbarhet och självförsörjning
•  Utvecklad hamnverksamhet och ökat småföretagande
• Effektivare och gemensam användning av resurser

        🧍‍♀️ VÄRDEGRUND – HUR VI VILL VARA

• Trygga, öppna och engagerade
• Samarbetsvilliga, ansvarstagande och motiverade

💖 HUR VI VILL MÅ

• Uppleva livskvalitet, trygghet och hälsa

🌍 HUR VI MÖTER OMVÄRLDEN

• Med samma värderingar som lokalt: trygghet, öppenhet, framtidstro och tillit.

🔮 FRAMTIDSBILD

• En levande landsbygd
• Kort väg från idé till handling
• Vara en aktör som andra med resurser kan lita på

📚 ÖNSKAD KUNSKAP

• Lokal kunskap
• Politisk och strategisk kunskap
• Kunskap inom ledarskap och ekonomi

      💼 NÖDVÄNDIGA RESURSER

• Finansiella tillgångar
• Stöd från Region Gotland och myndigheter
• Tillgång till kompetens och relevanta resurser, t.ex. mark

      ✨ SAMMANFATTNING

Vi vill bygga en trygg, hållbar, och levande bygd där inre värden som trygghet, hälsa och motivation möter yttre förutsättningar som boende, arbete, resurser och kunskap. Fokus ligger på samverkan, tillit och lokal kraft.

VAD HAR VI?

📌 SAMMANFATTNING

Bygden i Rone och Eke har flera tillgångar – både i form av naturresurser, byggnader och lokal kompetens. Här finns ett föreningsliv, flera småföretagare och ett stort ekologiskt värde med betesmarker, ängar, fågelliv och jordbruksmark. Det finns också många platser och byggnader med potential, som hamn, bygdegård, museum, båtslip och naturreservat.

Det finns samtidigt utmaningar. De ekonomiska resurserna är begränsade och en stor del av befolkningen bor inte här året runt, vilket påverkar kontinuiteten och engagemanget. Kontakten med myndigheter och regionen är svag, och viktiga naturresurser – som vatten och sjöar – tas inte alltid om hand på bästa sätt. Trots detta finns en grundläggande vilja till samarbete som kan utvecklas vidare.

💰 EKONOMI

• Blandade ekonomiska resurser 
• Oklara ekonomiska förutsättningar i bygden och organisationerna

🌱 EKOLOGI

• Känsliga levande system.
• Vattentillgången påverkas av klimatförändringar och hanteras i dagsläget ineffektivt.
• Havshöjning inte akut men en möjlig framtida risk.
• Biologisk mångfald: blomning, fågelliv, bin, ängsmarker och betesdjur.
• Oanvända områden med potential, bland annat möjligheter att skapa dammar.
• Sjöresurser nyttjas i liten utsträckning.

       🤝 RELATIONER

• Rikt föreningsliv, grannsamverkan, syjuntor och hantverksgrupper
• Verksamheter och företag inom bland annat chipsproduktion, betong, jordbruk, snickeri och musteri.
• Samarbete över sockengränser stärker delaktighet, t.ex. fiberförening.
• Begränsad kontakt med Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Region Gotland.

        🏡 PLATSER, BYGGNADER & RESURSER

• Lantbruk, hamn, camping, naturreservat, fornminnen
• Bygdegård, museum, sågverk, kyrkor och båtslip
• Odlade grönsaker, säd och skogsresurser
• Lokal kunskap och tillgång till relevanta verktyg

VAR SKA VI GÖRA?

📌 SAMMANFATTNING 

Vi är nu i slutfasen av vår förstudie där vi samlat in kunskap och erfarenheter från andra projekt som arbetat med inflyttning, sysselsättning, lokal stolthet och mervärde. Arbetet har bestått av föreläsningar, studiebesök och gemensamma workshops där vi reflekterat och analyserat hur lärdomarna kan användas i vår egen bygd.

Slutrapporten från förstudien kommer att sammanställa det material vi fått stöd för att ta fram, så att även andra socknar kan ta del av kunskapen.

Nästa steg blir att i ett nytt projekt fördjupa arbetet med att kartlägga inflyttning och utflyttning, identifiera brister och behov, och skapa forum där fler känner sig delaktiga och betydelsefulla. Vi vill bygga vidare på samarbetet över sockengränserna och fortsätta utveckla aktiviteter som stärker gemenskapen.

🧠 FÖRSTUDIE & DOKUMENTATION

• Genomföra förstudie och samla in relevant kunskap
• Formulera och förtydliga visionen
• Besvara mallar och skapa en rapport som kan inspirera andra socknar

🤝 SAMARBETE OCH ÖPPENHET

• Arbeta tillsammans över sockengränser
• Skapa en inkluderande kultur där fler kan bidra
• Behålla en kärnprocess inom projektgruppen för fokus och kontinuitet

🎯 KONKRETA AKTIVITETER

• Identifiera gemensamma behov och drivkrafter hos både invånare och företagare
• Planera arrangemang som knyter samman aktörer i bygden, exempelvis EkeRo-dagen
• Genomföra djupintervjuer
• Skapa en knutpunkt för entreprenörer
• Vidareutveckla “Vad vi har” och skapa en gemensam visionstavla

Vi planerar även särskilda initiativ som djupintervjuer, tematiska arrangemang, visionstavlor och mötesplatser för lokala aktörer. Genom evenemang som EkeRo-dagen och samarbeten med externa resurspersoner, som modedesignern och egenföretagaren Carin Rodebjer, vill vi samla människor, idéer och kompetens – och tillsammans forma en gemensam framtid byggd på platsens egna styrkor.